Aktuellt / Österåkers 2:a visfestival 2010


 


 

Österåkers andra visfestival

 I samarbete med Yrkestrubadurernas föreningYTF-  vill Emil Hagström-sällskapet anordna en årlig visfestival.
Stärkta av förra årets artistiska framgång går vi vidare.
Det har blivit dags för den andra upplagan av Österåkers Visfestival på Berga Teater i Åkersberga.
I år infaller festivalen på en lördag, 25 september, vilket ger utrymme för en fullspäckad dag med några visartister som var med i den första upplagan men också ger plats för många ”debutanter” i sammanhanget. En blandning av veteraner och yngre som representerar eliten av svenska vissångare.

YTF, Yrkestrubadurernas förening, bildades 1971. Initiativtagare var bland andra Fred Åkerström (föreningens förste ordförande), Cornelis Vreeswijk, Finn Zetterholm, Bengt Sändh, Pierre Ström, Lars Göransson och Torgny Björk.
YTF vill samla och organisera professionellt verksamma visartister.
YTF:s syfte är att genom egen opinionsbildning och samarbete med berörda fackliga och kulturella organisationer tillvarata professionellt verksamma visartisters intressen, att främja den svenska visan, samt att bidra till att stärka ett folkligt kulturellt perspektiv, om nödvändigt i opposition mot en övernationell populärkulturindustris intressen.

Emil Hagström-sällskapet bildades 2007 i samband med Klarapoetens 100-årsdag då ett minnesprogram med bl.a. Thorstein Bergman och Ulf Johan Tempelman genomfördes vid poetens grav på Österåkers kyrkogård. Sällskapet skall verka för att hålla Emil Hagströms diktning och prosa känd och levande, göra insatser på diktens och visans område i Emil Hagströms anda, samt att uppmärksamma personer – diktare, kompositörer, förmedlare eller forskare- och organisationer som verkar i Emil Hagströms anda.

De medverkande är:

Stina Bengs
Ibland när jag ska beskriva mig själv säger jag att jag har många inre musikaliska rum; ett för blues, ett för jazz, ett för country, ett för chansoner och ett för visan, gamla som nya och ett för kulning; detta fantastiska kommunikationsmedel till djur, människor och natur!
Just nu håller jag på med att inreda ytterligare ett musikaliskt rum; ett rum för luta, som är ett sådant vackert instrument och har så spännande burdunsträngar! Passar naturligtvis till mitt Dan Andersson-program, men jag ser också fram mot att spela luta till country.
Alla dessa musikaliska rum vill jag omfamna!
Österåkers kommun är en gammal landsbygdskommun och jag gissar att djur vallades där en gång. Därför känns det extra roligt att få framföra delar av mitt fäbodprogram just där. Kanske finns det någon i publiken som upplever någon form av igenkänning.
Jag älskar att gå barfota över ängar och i skog och mark – därför känner jag mig så hemma när jag kular och sjunger vallvisor.

Stefan Demert

 

 


 


Stefan Demert har varit verksam som trubadur sedan 1960-talet. Han har beskrivits som "en av de vissångare som har förvaltat modern bondkomik i burleska visor". Han har därmed stått mer för det underfundigt humoristiska än det lyriska eller revolutionära. Mest kända är ”Balladen om den kaxiga myran” som blev en klassisk barnvisa, och ”Anna Anaconda”, med vilken han och hans sångpartner och tidigare sambo Jeja Sundström låg flera veckor på Svensktoppen 1975. 1971 skrev han texten till sången ”Till SJ” i protest mot SJ:s nedläggning av järnvägar. Tillsammans med Björn Ståbi och Sid Jansson bildade Demert och Sundström gruppen Visor & Bockfot.
Stefan Demert gav 1996 ut boken ”Utsikt från en studsmatta”. Han tilldelades 2000 Nils Ferlin-Sällskapets trubadurpris och erhöll 2004 Olrogstipendiet.

Tomas Edström

 

 


 



Tomas framträder i både små och stora sammanhang,
allt från caféprogram och skärgårdsbåtar till kyrkor, viskvällar och festivaler.
Vissångaren och estradören Tomas Edström tilldelades Taubedagens trubadurpris i samband med Taubedagens festkonsert på Skansen lördagen den 14 augusti 2010.
Juryns motivering:”Trubadurpriset 2010 ges till Tomas Edström för hans envisa, lyckosamma och medryckande arbete att förankra den svenska visan hos alla; samt som god uttolkare av Evert Taube och av andra svenska vispoeter – inte minst av hans egna glädjefulla och smittande sångtexter”
Mottagare av Astri & Evert Taubes vänners stipendium, instiftat till minne av Astri och Evert Taube. "Stipendiet utdelas till någon som på ett betydelsefull sätt medverkar till att det kulturarv, som Astri och Evert Taube efterlämnade, vårdas och förvaltas till gagn för dagens och framtidens generationer".
Vice ordförande i Taubesällskapet.
Ledamot i YTF, Yrkestrubadurernas förening och medlem i Musikcentrum
samt ledamot i nämnden för Visans vänner. Hedersmedlem i Pråmensällskapet.

Gunnar Ekman
Anledningen att jag över huvud taget sjunger är att jag tycker det är så roligt att sjunga. Jag brukar säga det till unga vissångare. Man sjunger inte för att bli uppmärksammad, det är bara en bonus som vissa får, ibland inte förrän de är döda.
Jag har sjungit sedan barnsben, började i Frukostklubben hos Sigge Furst, sedan Aftonbladets nöjespatrull, skiffle i Harlem på Nalen, sju år med Gösta Linderholm i Två Blåå, sex år med Magnus Lindberg, 10 år med Albert Fichter i Besksöta förutom soloframträdanden.
Jag har spelat de flesta populärmusikgenrer som basist, folkmusik, dansbandsmusik. Jag spelar fortfarande jazz i gruppen Swing it.
Mitt hjärta ligger ändå i den svenska visan och jag tror att det är tolkningen av texten som är min största tillgång. Jag tycker om att leva mig in i texten och uttrycka den på mitt vis, gärna i egna visor. Att spela ihop med andra ger mig en extra kick, vad roligt vi hade i tex Två blåå, tårarna trillade av skratt på våra vansinniga turnéer.
Jag ser fram mot Österåkerfestivalen, det skall bli roligt att möta publiken och andra artister.

Anna Eriksson
Under årens lopp har Anna varit verksam som sångerska, låtskrivare och musiker i ett otal bandkonstellationer inom jazz, soul och reggae. Hon har även varit medlem i kabaréorkestern Lill-Britt Siv som spelat på en mängd olika visfestivaler i Sverige och Finland.
Om en sång kan liknas vid en blomma är Anna Erikssons debutalbum ”Sällsam lek” en alldeles extraordinär bukett. Med sammetsmjuka rosor i djupaste rött, stolta liljor i varmt orange, rosafärgade nejlikor, solgul gerbera, skira liljekonvaljer och blyg, ljusblå förgätmigej. En sällsam bukett av sångblommor, en ljuvlig blandning av färger och klanger, en bukett doftande av bossa nova, jazz, visa och samba.
Annas musik framkallar många olika klanger hos oss som lyssnar: ljusa, hoppfulla, djupt vemodiga och vackert sorgsna. Och hennes texter är genomlevda, de speglar olika nyanser i livet. I titelspåret ”Sällsam lek” berättar hon om längtan efter närheten, närheten som är där men ändå inte riktigt går att nå. I ”Ditt liv” får medkänslan och ömheten ord som ger tröst åt en sårad själ. Och i ljusa, svängiga ”Inom dig” visar Anna vägen till paradiset – just det som finns inom dig
Anna deltog förra året

Roberto Gonzalez

 

 

 



Spelmannen från Bordeaux.
Jag kom till Sverige för 36 år sedan och stannade. Jag är fransman med rötter från Spanien.
I 25 år har jag stått på de svenska scener som skådespelare och musikant.
Sedan några år tillbaka framför jag mina egna kompositioner i sångprogrammet ”Svenska ballader av en vandrare”.
Jag kan säga att texten är centralt i mitt skapande.  Jag vill mötas med min publik genom orden och melodin som, jag hoppas, ska nå djupt inne hos åhöraren.
Jag har spelat många roller på scen i olika teater stycken och genom det fått stort respekt för svenskan som är ett nytt språk för mig. Min förhoppning är att publiken dras med i mina sånger och glömmer sina vardags bekymmer under den tiden.

Jan Hammarlund

 

 

 



Jan Hammarlund har sedan proggens dagar regelbundet gett ut skivor och verkat som artist. Trots att hans framträdanden blott brukar bestå av sång och gitarr så gör Hammarlunds personliga teknik inom sång, gitarrspel och textförfattande varje spelning minnesvärd.
Sångerna handlar bl.a. om folk som kämpar för sina åsikter, samhällsskildringar, rätten att få älska samt några nedslag i historiens drabbade ögonblick.
Sammanfattningsvis är Hammarlund i alla högsta grad en levnadskonstnär som alltid kämpat och som håller musiken vid liv.
”Vad Åkersberga beträffar så ligger det inte så långt från mina barndomstrakter och jag tror faktiskt att jag aldrig sjungit där förr.”

Liliane Håkansson

 

 

 



När Liliane nyligen sjöng på en födelsedagsfest sa väninnans son ”Jag har aldrig träffat nå´n som du, du är som klippt ur Woodstockfestivalen!” och där slog han huve´t på spiken. Liliane började uppträda när hon var 14 år, förmedlades av Trubadurtjänst (förlagan till YTF) 19 år gammal och spelade in en LP ”Illusioner” med egna sånger och översättningar.
Liliane kom in på Musikhögskolan i Göteborg och var med och bildade Göteborgs Visgrupp, ett viskollektiv som jobbade i olika konstellationer och turnerade för Rikskonserter och Skådebanan bl.a med latinamerikanska befrielsesånger, temaprogram för ungdomar och politiska debattprogram. Tillsammans med Kiki Eldh skrev och framförde hon ”Sjungna dagsverser” i kvällsöppets PS samt var Sommarvärd i radio. Hon leder också kurser i ”Hitta hela din röst” för sångvana och ovana och har ett interaktivt barnprogram, ”Visor från Världen”.
Liliane har sjungit i medeltids- och renässansorkestern Joculatores Upsaliensis och sveptes med i den första folkmusik- och gröna vågen vilket ledde till att hon flyttade till Skattungbyn i Dalarna och en ”Kurs i resursbevarande försörjning”. Samtidigt for hon runt på otaliga spelmansstämmor med sin farfars franska fiol. Sitt starka miljöengagemang sammanfattar hon i Creeindiankvinnans ord ”När vi huggit ner det sista trädet, fiskat den sista fisken och förgiftat den sista floden kommer vi att inse att det inte går att äta alla dessa pengar”.
Liliane bekänner sig inte till någon särskild genre, allt går an, bara texten och musiken harmonierar och hon har alltid ”stått upp” för sina kommentarer och publiken får vara beredd på överraskningar.

Moa Killander
framför poetiska visberättelser; underfundiga texter, vackra melodier och harmonier i ett nära och innerligt tilltal.
Moa är musikpoet bosatt i Uppsala. Hon skriver text och musik, sjunger och spelar gitarr, piano och dragspel. Hon har tonsatt flera poeter däribland Nils Ferlin, Pär Lagerkvist och Erik Axel Karlfeldt. År 2006 kom hennes debutskiva ”Sången efter stormen” med egna visor och en Ferlintolkning, och våren 2009 kom ”I grevinnans trädgård”, som innehåller eget material och två tolkningar av Karlfeldt.
De senaste åren har Moa uppträtt med sina visor runt om i Sverige och medverkat i flera musikprogram i Sveriges Radio. Hon har spelat på pubar, caféer, konserthus och visfestivaler, på sjukhus och i kyrkor.
Moa har erhållit flera stipendium, bl.a Uppsala kommuns kulturstipendium 2010.
Moa medverkar i Österåkers visfestival för att hon älskar den svenska visan och gärna vill föra den vidare i tiden. Både egna och andras visor!

Puch Magnus Olsson
sjunger med välbehag Dan Andersson till 12-strängad svensk luta. Trägen gäst på Dan Andersson-veckan i Ludvika och Grangärde finnmark.

Anders Peedu
arbetade en del med Rustan Sändh och Trubadurtjänst i slutet av sextiotalet.
När Trubadurtjänst blev till YTF startade han Gotlands Teater.
Inom ramen för Gotlands Teater har han dock hela tiden arbetat med visan i olika former.
Gitarren, sången finns med i alla Gotlands Teaters uppsättningar.
Särskilt trevligt blir det för Anders att vara med i Österåkers visfestival, då det nästan är hans hemmaplan. Han bor i Vaxholm och han har med sig Vaxholms egen ¨Gustav Fröding¨ - Gustav Hansson, som medmusikant.

Lolita Ray

 

 


 


Lolita är låtskrivare, sångerska, artist, manusförfattare, poet, vandrare och fembarnsmamma. Kommer på Österåkers visfestival att bjuda på sina egna, ofta ganska vemodiga, visor och på någon översättning av sina favoriter, som Steve Earle. Förutom soloframträdanden kan man också höra henne i grupperna Brittakåren och Little Failures. Hon skriver både på svenska och engelska och spelar gitarr, mandolin och munspel. Med de bägge banden har hon tidigare gett ut CD-skivor men nu håller hon på att spela in sin första egna visplatta.
Deltog förra året


 
 

 

Billey Shamrock Gleissner

 

 

 

 

Född 1964 i Solberga, har sysslat med musik under i stort sett hela sitt liv. Heltidsartist sedan 1990. Vissångare, kompositör, lyriker, programvärd, musikalartist, festivalarrangör, nordist och en allmänt lattjo stare. Vice ordförande i YTF, Yrkestrubadurerna och medlem i SKAP.                          
Före detta (?) punkare. Deltog förra året

Pierre Ström

 

 

 

 

Pierre tillhör den kärntrupp av vissångare med bl.a. Fred Åkerström och Cornelis Vreeswijk, som kring vispråmen Storken, startade visvågen på 1960-talet. Pierre Ström började arbeta proffessionellt 1965. Pierre arbetar som trubadur, skådespelare och författare. Pierre har också uppdrag inom Teaterförbundet och YTF där han med sin goda språkkänsla och analytiska förmåga
förhandlar och arbetar fram avtal mm. till förmån för alla artister i Sverige.
1967 under Stockholms Stads Bellmanspel, vid den första Hagafesten, gjorde Pierre Ström första gången rollen som Bellman.
1970, kom första LP:n. 12 stycken hittills, med titlar som Rallarvisor 1973 och 1986 men också samlingsskivor tillsammans med andra artister.
Deltog i första upplagan av Österåkers visfestival.

Ulf Johan Tempelman

 

 



 

Ulf Johan sjunger klassisk svensk visa från Bellman till nutid. Han har tonsatt Dan Andersson, Ferlin, Karlfeldt samt Emil Hagström . Tre  LP skivor är inspelade - en med Dan Andersson, en med Karlfeldt samt En Påse Blandat. Den senare finns även som CD, liksom Mot Ljuset och de två utgåvorna med text av Emil Hagström, Poeticus på Österskär och Underliga djur, som utkom i våras.
Ulf Johan är mångårig kassör i YTF, numera också i Emil Hagström-sällskapet.
Deltog förra året, initiativtagare till festivalen.

Fredrik Wallerström


  

 

 

 


Trubadur, låtskrivare, multiinstrumentalist med mera.  Epiteten är många för denne snart 38 årige man från Smålands djupa skogar. Eller som han själv uttrycker det:
” ..Jag är 37 år och bosatt i Gävle. Mina första 30 år på denna jord vandrade jag i de småländska skogarna. Men 2002 blev det sluttraskat. Då flyttade jag hux flux till Sundsvall. Tillbringade ett år där, sen bar det sig iväg till Hälsingland där jag fastnade i tre år. Men man tar sig ju loss någon gång så jag rymde till Gävle och nästan rotade mig innan jag tyckte att Norrtälje var nog inte så dumt. Men det var det. Så då blev det Gävle igen och där är jag nu i repris och trivs alldeles utmärkt.”  Fredrik har spelat ute för folk och fä sedan 1986. Först i rockband men sedan 1993 har han arbetat som trubadur på alla möjliga ställen runt om i landet.

Malin Wester

 

 


 


Malin Wester är sångerska från södra Stockholm som började skriva sitt eget material för bara några år sedan. Resultatet blev debutalbumet ”Snöänglar” som släpptes hösten 2009 med 12 egna sånger som tangerar både pop, soul, jazz och visa utan att egentligen kunna placeras i något tydligt fack. Det är melodistark musik med reflekterande texter på svenska.

Ragnar Åkerström
Ragnar debuterade som Dan Andersson-tolkare under namnet Rolf Åkerström på 70-talet och spelade in några LP:n. Efter ett antal tysta år har han numera axlat äldre brodern Freds mantel som Bellman-sångare men underhåller också med annat.

Kurt Öberg
Jag är en visdiktare och trubadur med förkärlek för den unika berättartradition vi har i den svenska visan.  Även om jag gillar både jazz och rock måste jag sälla mig till Nils Ferlins citat:
”Ty, den innersta melodin är lyhört spröd.
Av trummor och tamburiner blir visan död”.
Det ni får höra av mig är mina tonsättningar av den svenska poeten Olle Svensson - en existentiellt försvuren poet som fick både Dan Anderssons-  och Ferlin- sällskapens priser under 60-talet. Han var även den mest önskade diktaren i Sveriges Radios ”önskedikten” under samma epok.
 


Programledare är Billey Shamrock och Ulf Johan Tempelman

Kontakt och ytterligare upplysningar
Ulf Johan Tempelman
070 791 08 41
ujtempelman@hotmail.com