I arkivet / Lyrik


 

 

 


 

 

Det väsentliga

Brinner andens eld
skulle då min själ
slockna i mörker
eller frysa ihjäl?

Allt, allt har ande,
intet skall förgå.
Klaraste stjärna
då natt faller på.
Gränslös, ordlös
nära ändå.

Härinne i min värld,
som klarnar alltmer,
brinner den eld,
som intet öga ser


Emil Hagström

”Det torra trädet savas”
(
Carl Wibergs bokhandels förlag 1937)