I arkivet / Lyrik


 

 

 


 

 

Med en olivkvist

Hvi sörjer du så illa
och klagar, min vän,
på denna jord så ljuvligt
rik och fager?
Där solen kunde råda,
där råder köld och skräck
och ondskans bränder har
så dyster dager.

Där rikedomar hopas
och mullen ångar god
och väntar såningsmannens
korn att gömma,
där grinar svälten hålögd
i fönsterlösa hus.
Hans hårda hjärta är oss
svårt att glömma.

Där barnen kunde leka
på ängars mjuka strån
och savt och gamman lysa
på var tuva,
där trampar döden ävjan
och trummar skräck i blod.
Var blommar nu ditt träd,
o noaksduva?



Emil Hagström

Jordbrukarnas Föreningsblad
nr 15 / 1955