I arkivet / Lyrik


 

Sommarlåt

Du kransar nipans krön och alars kjusa,
skogsnäva, med din multna rikedom.
Och kvicka skräddare små vågor krusa
kring Spannsjöns tutande gammellom
och timmerkrusar och klöverblom.

Och alla nätter är så syndigt blonda,
som Stårsch Elinda i blå musslin.
Och Fridlunds käring har glömt sin vånda
och nöd för salighetens barnsängsvin,
och blyg Linnea blommar söndagsfin.

Låt Guffars killingar ur lådan springa,
o sågars paganinska lillebror,
där humleblomstrens röda bjällror ringa
och små Marior nöter sina skor,
och svalans ungar tryggt i nipan bor.
 

Emil Hagström

”Gökklocka” 
(LT:s förlag 1954)