Lokala Sällskap / Sollefteå / En utflykt i Emil Hagströms födelsebygd. Lördag 4 juli 2009
(Klicka på bilderna för större version)



 


...och ton.


...ord...

Tre herrar i arbete vid årsmötet kvällen före:
Mötessekreterare
Einar Jacobsson,
sällskapets ordförande
Bengt Olin,
mötesordförande
Sven Erik Bodén.

Einar sitter mellan sina systrar Berith
 och Febe.
Syskonen är barnbarn till Emils
syster Anna.


Ännu en bild från årsmötet.
Medlemmar från ”när och fjärran”:
Sollefteå, Uppsala, Åkersberga, Göteborg...


Texten som finns på minnesstenens fundament.


Minnesstenen i bakgrunden.


Jonas Larsson stod
för reliefen.
Thorstein Berman
för texten.


 


Åhörare till...

 

 

En utflykt i Emil Hagströms födelsebygd.
Lördag 4 juli 2009  

I samband med Emil Hagström-sällskapets årsmöte i Sollefteå arrangerades en utflykt i Emil Hagströms födelsebygd. Den genomfördes lördagen den 4 juli 2009, under ledning av sällskapets vice ordförande Tore Fors.
Vi samlades för avfärd vid Hullsta Gård kl. 10.00. Resan genomfördes i minibuss och i privata bilar. Ett 25-tal personer deltog.

Första platsen vi besökte var Nylandsån, den plats där Emil Eugen Napoleon föddes år 1907, alltså 102 år och 1 dag tidigare.

Nylandsån är Ålyckans by i Emils dikt och prosa. Här levde Emil sina första år i den stuga han kallar ”mommas stuga”. Tillsamman med sin mor Emma Kristina Hagström, bodde han alltså här hos sin mormor, fram till hennes död 1913.

Tore läste novellen ”Kvaddarna” ur Slingerbultar och dikten ”Första baddagen” ur Sabbatsår.
Eva Barkengren Fors läste dikterna ”Vid bäcken” ur Brudbloss och jungfrulin,
”En visa från Ålyckan” ur Gökklocka och ”Min gamla gärdsgård” ur Kistebrev.
Ulf Johan Tempelman framförde Ulf Melanders tonsättning av dikten ”Barndomsminnen” till eget gitarrackompanjemang.

Billsta fäbodar var nästa plats vi besökte.

Fäboden, där Emil i 10-årsåldern tillbringade en sommar, har avspeglats sig på flera sätt i Emils författarskap.
Han omnämner den första gången i sin publikation ”Blänkfyren” som utkom med okänt antal nummer 1922 –1923. Berättelsen hette ”En sommarferie”. Emil var då 15 år.
I sin första prosabok ”Slingerbultar”, som utkom 1953, återkommer Emil till fäbodsommaren med berättelsen ”Messmör”. En utförlig skildring som alltså återberättas 35 år senare.

Vid fäboden läste Eva ”Nävertrytan” ur Kistebrev, ”Kallkällan vid Spannsjövägen” ur Gökklocka och ”Mestråget” ur Jordrök. Alla tre dikterna har direkt ursprung från Emils sommarvistelse här.
Vi fick lyssna till Ulf Johans sång och gitarr: ”En ros därtill” – tonsatt av Thorstein Bergman - och ”Gud fader och dypölen” - tonsatt av Nisse Munck.
Vi kunde också se initialerna E H samt namnet EMIL inristade i fäbodens timmervägg.   

Därefter besökte vi Österåsens sanatorium (sanatorium fram till 1960, numera hälsohem) där vi gjorde fikapaus i den vackra parkanläggningen

På Österåsen arbetade Emil som daglönare några dagar i augusti 1926.
På sanatoriet vistades, långt senare, Emils hustru Ester Louise Gard tidvis för sin svåra astma.
Emils far Karl Emil Nyström uppges att ha slutat sina dagar där år 1925.

Vi tog del av den vackra utsikten över Ångermanälvens niplandskap. Tore läste ”Tattarvisa” ur Klyftan och Eva ”Vintern var dig nära” ur Brudbloss och jungfrulin med Karl Emil respektive Ester Louise i tankarna.

Vår färd tillbaka till Sollefteå gick genom Skärvsta by.

Här låg den skola som Emil gick i vårterminen 1918. Därifrån finns ett skolkort bevarat. Vi åkte också förbi den plats där fattiggården tidigare låg. Det var där Emma Kristina och Emil inhystes vintern 1918 och Emils syster Olga döptes. 

Efter en tid på de norrländska landsvägarna återvänder Emil 1926 till sin barndoms stad och får i maj plats som sommardräng på ålderdomshemmet/fattiggårdens jordbruk i Skärvsta - av alla platser. Han får trettio kronor i månaden. Upprepade framställningar om löneförhöjning (den dräng han ersatte hade haft sextio kronor) möts med avslag med motiveringen att fattigvårdsstyrelsen övertagit försörjningen av modern utan att kostnaderna återfordrats av sonen. Han lämnar sin anställning utan uppsägning i augusti. Därefter börjar han arbetet på Österåsen.

Vi fortsatte upp till Hallstaberget, Emils Förklaringsberg, där vi såg ut över det Sollefteå som Emil kunde se på sin vandring över till Billsta fäbodar. Ett Sollefteå som idag är förändrat. Men älven, ”Röberget”, Gamla lägret, regementenas byggnader är desamma.
Tore läste ett utdrag ur novellen ”Staketet” ur Historier från vägarna. 

På väg upp till Hallstaberget låg i byn Trästa den fattigstuga som Emil och hans mor flyttade till 1914. Det är den ”stugan” som beskrivs i  ”Staket”.
Det var här som Emil Hagströms minnessten, utförd av Sollefteåkonstnären Jonas Larsson, uppfördes 1982.

I Stadsparken samlas vi slutligen vid Borgnipans fot, där den flyttade Minnesstenen står sedan 1997.
Tore läser dikten ”Sista kvällen” ur Sabbatsår.
Ulf Johan sjunger Thorstein Bergmans tonsättningar av ”Midsommarafton i Nyland” och ”Min blonda natt och sommar”, Rolf Degermans  ”En visa till Ester”, Tor Bergners ”Till en målare” samt slutligen sina egna tonsättningar av ”Skål för skuggor” och ”Utsikt”.
Tore avslutar Emil Hagström-dagen med att citera Thorstein Bergman:
”Detta ger han oss. Det är stort, det är rikt. Det är en stor diktares, en god människas givmilda gåva. Oss till glädje...”
 

Sista kvällen

Forsbron i skyning. Timmer och ruttnande barkflagor.
Grabbarna. Några med streck på ärmen
Osade brännvin. Hade väl blött löningen.
Det lyste festligt på gamla Appelbergs.
- Fan vet om han inte gjorde rätt i alla fall.
Vad svara på sådant?
Mörk stod Borgen och råkall dimma
svepte in den skamliga cheviotkostymen.
Det vart många grundkvartar på vägen till Sundsvall.

Emil Hagström
ur ”Sabbatsår”

 


Här ska det strax
läsas prosa och
lyrik. Lite mer åt höger...


... ungefär här, där
Ulf Johan står , låg
Mommas stuga.


Tore informerar om
utflykten.


På stolen sitter Mary Fors, idag en av de få personer som upplevt Emil. Hon och maken Lennart var från början av 60-talet nära vänner till Emil och hans Ester.